Det är något vi måste prata om.

När tåget rullar in på perrongen på orten jag fortfarande kallar mitt hem sitter mannen i bilen och väntar. Allt känns nästan som förr när jag sätter mig i bilen.
Jag har något vi måste prata om säger han så fort jag kliver in i bilen, men först måste vi åka och handla innan de stänger. Jag får ont i magen och undrar om det är något jag gjort. Vi handlar utan att säga så mycket och jag tittar på honom för att försöka lista ut vad det är. Han plockar snabbt i varorna i vagnen och jag plockar i mina.
I morgon ska jag och barnen på semester och jag undrar vad han vill prata om.

Han säger inget när bilen är på väg hemåt och jag undrar vad det är han inte vill prata om när han kör. Säger inget och funderar om det är min sak att börja.
När han parkert bilen på uppfarten hör jag hundens glädjeskall och dotterns musik genom fönstret. Är på väg att kliva ur när han hejdar mig.
Jag är kär i en kvinna jag hittat på nätet säger han då.
Vi har mailat och chattat och pratat i telefon hela nätterna. Jag vet att det kommer plötsligt men allt känns rätt och jag är så glad säger han.

Jag blir verkligen glad för hans skull men ser rädslan och förvåningen i hans blick. Men kära du NJUT så länge det varar säger jag och lägger min hand på hans arm. Blir förvånad när han stelnar till och inser att allt är annorlunda nu. Den man som sa att jag alltid var välkommen tillbaka och alltid kunde få en varm kram har förvandlats till en stel pinne under min hand. Jag drar mig tillbaka och inser att det vi hade är borta och att allt är som det ska vara.

Vi går in till barnen och mannen packar för att åka till jobbet. Kvar finns jag med alla känslor.
Han har sagt att jag kan sova i hans säng men jag bäddar istället på soffan.