Köpte Aftonbladet igår efter att ha läst löpsedeln.
För en gångs skull var det ingen katastrof som inträffat utan en liten flicka som överlevt.
Hon var 307g när hon föddes och jag och min man försöker föreställa oss hur det skulle vara att hålla i en så liten flicka.
Facineras över bilden när hon håller pappans hand.
Och så tänker jag på en annan mamma som fick ha sina små flickor på bröstet och bara vänta på att deras hjärtan skulle sluta slå.
Men nog försökte de väl rädda barnen? frågar min man.
NEJ de försökte inte ens.
Ja men jag menar läkarna säger han. Nog FÖRSÖKTE de väl?
NEJ idag gör sjukhusen olika och det är inget som diskuteras.
Och visst är det omöjligt att föreställa sig hur det vore att få ett barn som väger 307g, men det är ännu svårare att föreställa sig att få ett levande barn som får ligga på bröstet och vänta på döden utan att någon gör något.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Men gud så hemskt med dessa mardrömshistorier som orsakats av läkares beslut.
Skrämmande. Å andra sidan blir man glav att höra om dessa små mirakel
Jo visst blir man glad över mirakelhistorier när de slutar lyckligt :)
Skicka en kommentar