Det hade börjat skymma och vi gick i varsin värld hunden och jag.
Han luktade efter tikar förmodar jag eller kanske ett rådjur.
Jag lyssnade på musik.
Plötsligt rör sig något i ögonvrån och jag hinner tänka att det kanske inte är så smart
att promenera med musik i öronen på en enslig grusväg en sen kväll.
Men så får jag syn på honom, stänger av musiken och ler.
Det är min drömprins!
Jag ser in i hans ögon och funderar på hur mitt liv skulle se ut om jag valde honom?
Jag lutar mig fram lite, plutar med läpparna och tänker kyssa honom.
Men så tänker jag på min man som inte anar något där han sitter framför tv:n i vårt vardagsrum.
Jag tar ett djupt andetag och bestämmer mig för att avstå.
Vi säger inget till varandra när jag böjer mig fram och släpper ner honom på andra sidan vägen.
En mycket suddig bild på min drömprins. Men det är väl sådana drömmar är?
Otydliga..
4 kommentarer:
Ha ha... jag tar också upp alla grodor och paddor som jag ser... trots att jag redan har min drömprins;.))
Men vette sjutton om hundarna hade låtit bli grodan om den hade hoppat runt i g(r)odan ro:.))
Ja.De kan ju vara lite suddiga. Ibland ganska så klara också tycker jag.
Men bilden är SÖT. Jag förstår dig;)
Kram Lallis
*glad*
Trodde bara det var barn som plockade upp grodor. Trevligt att inte vara ensam.
Hört att de e bra på att kyssas!
Skicka en kommentar