Jag har läst er platsannons och vill desperat att ni väljer mig.
Jag har tidigare aldrig hört talas om ert företag men nu är det min dröm att få arbeta hos er.
Egentligen tycker jag att mänskliga rättigheter och att arbetsgivaren följer lagarna är viktigt, men jag kan låtsas att jag inte är med i facket för er skull.
Naturligtvis är jag social kompetent det är därför jag bloggar, dessutom är jag målinriktad om jag bara visste vilket mål jag ska välja.
Mycket hälsomedveten är jag också, tänker på att träna och äta bättre varje dag. Ska bara äta upp alla kakor i skåpet först. Och den där chokladkakan. (Miljömedveten är jag alltså också. Inget får kastas om det inte är gamla grönsaker)
Naturligtvis är jag beredd att lämna min man och flytta bara jag får jobb hos er. Annars skulle jag ju inte söka arbetet så långt bort. (Varför tror ni mig inte?)
Hör av er snart, inte för att jag har något annat på gång utan för att arbetslösheten tär på självförtroende och kassa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej igen! Längesen jag skrev! Nä, varför ska vi lämna det vi har för att söka jobb? Men hej, vem lämnar tryggheten vi har? Familj o vänner som ju är viktigast för oss, eller hur! Åh, men sen det här med försäkringskassan vill man ju nte ens veta. Vad har dom att gå efter!Sjukt är ju vad det är! Kramisar till dej!
Trevligt att höra av dig igen.
Jag tror de allra flesta gör vad de kan för att få jobb även på bortaplan om det är möjligt utan att förlora familjen.
Ja vad försäkringskassans läkare har för bedömningskriterium och belöningssytem vet jag inte men något känns fel. Och så är det svårt att förstå att inte läkarkåren protesterar mer? Det är ju deras yrkesskicklighet som ifrågasätts. Eller?
Skicka en kommentar