onsdag 8 juli 2009

Attityd som skrämmer

Att försäkringskassan har blivit tuffare mot sjukskrivna, det vet jag sedan tidigare.

Att deras läkare inte ser till samma kriterier som patienternas läkare det visste jag också.

Men följande historia förskräcker och får mig att undra varför samhället inte kommit längre?

Pappan till min avlidna kusin som jag skrev om tidigare är sjukskriven sedan dödsdagen.
Han mår dåligt och det är inte så konstigt kan i alla fall jag tycka.

Men försäkringskassans läkare som ringer upp kan inte förstå.
Varför kan han inte arbeta?

Hennes motivering är denna:
Men han var ju handikappad!!

Att sörja ett så kallat normalt barn är tydligen ok, men inte ett handikappat?

Kan man anmäla en sådan attityd?
Eller ännu bättre går den att utbilda bort?

Eller är det så att Försäkringskassans mål bara är att få bort sjukskrivningar, inte att se till var och ens behov?

8 kommentarer:

peter pc carlsson sa...

Att minska sjukskrivningar är naturligtvis ett mål b åde för försäkringskassan och andra. Men att föringa att man sörjer för att någon är funktionshindrad är direkt ovärdigt.

Jag skulle kunnat acceptera (och tycka är fel) att man inte får vara sjukskriven efter en nära anhörigs död. Men jag kan inte acceptera att man gör skillnad beroende på om den nära anhöriga som dör är funktionshindrad, kvinna, svart, vit, barn eller vuxen. Det är inte värdigt.

cpmamman sa...

Ni har alla mina varmaste tankar och beklaganden över detta vidriga bemötande.

Hoppas att det var ok att jag länkade till detta inlägg.

Jon sa...

Vad säger man?

Men om man tänker rent praktiskt så borde man väl sakna ett "handikappat" barn mer. För det är mer nära relation, så först ska fk säga att föräldraansvaret ska göra allt och sen när de lyckas skapa nästintill ett symbios mellan barn och förälder istället för självständiga relationer, så kan de inte komma och hävda att... ja det du skriver.

Suck!

Anonym sa...

Jag tror jag blir vansinnig!!!!
Hur kan någon flercellig varelse vara så otroligt KORKAD!
Självklart kan man anmäla en sådan kommentar, jag hade ju själv exploderat och sökt upp vederbörande för blodshämnd!
Men så är jag ju explosiv också...på gott och ont...

Carina sa...

En nära anhörigs död kanske är en jättesorg för många! Att mista en mamma eller pappa även i vuxen ålder kan ju vara nog så jobbigt. Att sen förlora ett funktionshindrat barn är väl precis samma sak! Kramar!

Mamma Melissa -ung änglamamma och gravid sa...

Nej, vad är detta?! Herregud, anmäl dem! Man skall inte få behandla människor hur som helst -skulle sorgen bli lättare att hantera pga ett handikapp? Nej, vart tog värdegrunden vägen... där vi ser alla individer som just individer men med ett lika värde.

Gagnskullu sa...

Tack för era kommentarer!
Tror precis som Jon att man kan stå ett handikappat barn närmare än ett friskt.
Mina barn föddes friska och hur mycket jag än älskar dem så är jag ju förberedd på att de ska stå på egna ben en dag. Tanken har aldrig föresvävat mig att de inte ska klara sig själv.
Därför är jag ju förberedd på att en dag leva utan dem omkring mig.
Min kusins föräldrar visste att han skulle behöva dem hela livet.

Det tror jag skapar ett unikt band.

inteutanmindotter sa...

Jag finner inga ord...HELT SJUKT!!! Hur kan man ens komma på att säga en sådan här sak?!?
Människan måste ju sägas upp från sitt jobb, det är ju helt klart. Hon passar nog bäst hemma i sin säng, utan kontakt med resten av världen!!!
Stärkande Kramar! =)